Mycket vill ha mer.

Tänker mycket på i dessa tider hur folk är otacksamma. Särskilt inom musik och filmbranschen. De sitter i tidningarna och snyftar om hur mycket pengar de går miste om tackvare att människor laddar ner deras verk. De jämför det med att det är likadant som att gå in hos din granne och ta deras gräsklippare utan att fråga. Att det är stöld.

Men inget ont har något gott med sig, eller kanske tvärtom i det här fallet. Allt utvecklas. Musik industrin har haft sina glansdagar med hur mycket pengar som helst. De hade lite problem när kassettbanden kom med det löstes med en skatt som gjorde att artisterna och skivbolagen fick sin del av kakan. Men nu så börjar det krisa rejält. Hur ska de kunna beskatta något så fritt som en digitalfil som fin att ladda ner från det anarkistiska internättet?

Själv hoppas jag på att den här evolutionen kommer att gallra ut alla One hit wonders, idol-ihop snickrade band och personer som aldrig har känt på hur det är att stå i en trång replokal, skickat demoband till skivbolag världen runt, ring, e-mailat, tjatat på att få komma och spela på den där fritidsgården inför tio betalande. Dem som har blivit framtagna och stöpta för att passa in i den musiktrend som råder just för det tillfället. Nu när demobanden och vissa artister som ser det är med nedladdning som en utmaning eller en möjlighet och börjar släppa och spela in sina skivor själva utan det där bolaget som skulle bestämma förr i tiden på vad som kunde sälja eller inte sälja. Jag hoppas på att det är de kreativa och dem som har kämparglöden som kommer tjäna på det här. Dem som lyssnar på sig själv och tror på det som han gör.

Det är tydligen skillnad på att vara artist och att vara musiker idag. En musiker för mig är någon som skriver låtar, en som börjar på noll och kämpar sig upp till toppen. En artist kan vara vem som helst. Upplockad från gata, stylad, blivit tillslängd lite låtar och som får hanka sig fram efter ett år i diverse skit program på vissa reklamkanaler.

Läste på www.resume.se idag att Idol tappade 300 000 tittare i fredags. Och det värmde i mitt hjärta. Jag hoppas innerligen att de här dokusåporna, särskild de här när man ska skapa en ny "stjärna" har spelat ut sin roll snart. Och att radio och tv-kanaler kan försöka spela musik som dem tror på i stället för dem som köper sig mest rotationstid.

För övrigt så är det inte som att gå in till din granne och ta något. Det är som att gå in till din granne och bygga en likadan gräsklippare och sedan när han vill hyra ut sin till dig så har du redan en kopia. Thats the way it is.

Kan jag kanske passa på att lista några bra musiker.
1: Robyn.
2: Broder Daniel
3: Neurosis
4: David Eugene Edwards
5: Anna Ternheim
6: Nicke Andersson
7: Sophie Zelmani
8: The Soundtrack of our life
9: Tim Armstrong
10: Syskonen Dreijer.

Lyksele 08/2008